jag är okey. det är iallafall vad jag försöker intala mig själv. jag gillar en kille. men han får mig att framstå som en idiot, ärligt talat. och det gillar jag inte. och det är andra gången. två gånger för mycket. nu är det slut på det. det ända jag begärde är att han skulle visa att han brydde sig. att han kunde höra av sig utan att jag skulle göra det. det har hänt någon gång bara. någon gång. det räcker inte. vissa kan tycka att jag är så känslig, ge det tid. men ni är inte mig. ni vet inte hur jag känner. behovet att veta. jag måste veta. annars så spricker jag .. ärligt.. när jag är med dig, så visar du att du vill vara mer än vän. men problemen börjar när du inte är med mig.
jag gillar dig. men jag ser inte att allt det här går någonstans. det står alldeles still. och det är ingenting som jag vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar